Tjugosjunde oktober, tvåtusennio.

Mitt liv gör mig knäpp. Jag fattar absolut ingenting.
& just nu är jag så trött att jag bara vill böla i några timmar.

1. VIP tar knäppa höjder, motivar och inspirerar & allt annat som jag suger på.
    Två Gudstjänster, en hel dag. Jag älskar det, men någonstans blev klockan min fiende.
2. Fashion show, på torsdag. Modeller att hålla koll på.
3. Flow, vill så mkt, kan så lite. Håller tjejerna i mitt hjärta. Men springer mot tiden.
4. 2st grupp arbeten, 2st stora ficktiva event. (Man får inte ens glädjen av att se dom utföras)
5. Måste klippa navelsträngen mellan mitt hjärta och min hjärna. Minsta lilla och mitt hjärta slår slint. Varför snoka när man ändå inte vill veta svaret >? Närmanändåvetattsvaretkommersvidasomöppnasår.Menåandrasidanvetjagattdukommerattgöraontlängetill. Menvarförvarförvarför?Harförsöktmedallt. Skit. Jagsprangfrånkänslorfördennaanledning. Attjagvissteattnärjagvältillätdomattkommaskulledettasålångtidattsläppa.Jagvillinte.
6. Jag känner inte för att träffa folk. Känner inte för att ringa tillbaka eller svara. Förlåt. Så ledsen för alla som far illa igen. Men det är höst och jag vill inte vara kvar. =
7. Står i valet av LIA, har förslag på sthlm. Innan ville jag så vara i Malmö. Men det finns inte mkt som håller mig här längre. Vill väckla ut mina vingar. Vill flyga och inte behöva tänka på att landa. Men det är trots allt bara 5veckor. Men sthlm kan vara en framtid. Så testa dödar väl inte. Bara att få komma ifrån gör mig nöjd.

Ge mig en sån där stor du kram. En sån som bara du kan ge. Det är nog bara det, som kan få saker att kännas varma igen. Få mig att känna värme.

8. Rädd, så fruktansvärt satans rädd. Om det är och blir ett faktum kommer jag att skrika länge och högt. Känner inte igen mig själv längre. Så sjukt as skrämmande. Slog mig som ett blixt slag igår och har inte kunnat koncentrera mig sedan dess, eller sova. Skitskitskit. När detta är över, ska jag.
                        1. Sluta röka.
                        2. Dra ner mkt på drickandet.
                        3. Lära mig att sova, på normala tider.
                        4. Linda upp benet och lära mig att springa igen. Normalt.
                        5. Vara hemma mer & ta vara med det som verkligen älskar mig & tror på mig.

9. Vetskapen om att jag inte vill, orkar eller behöver ha en del som jag envisats med hålla kvar som mina vänner. Jag orkar inte med självupptagna människor, som använder hur mår du som en hälsningsfras för att skita i svaret. Jag blir knäpp och trött.

Började fundera på om man skulle ta å bli som alla andra. Sen så tänkte jag, nej. Varför vara som en öppenbok som alla andra. Jag vet ju inte ens själv vad som står på nästa sida. Så blir det inte spännande för dig, blir det åtminstone det för mig. Trillers är min favorit.
Sen tänkte jag. Jag vill inte. Jag är inte komplicerad, underlig, oberäknerlig, mystisk, unconventional, och sån där som ingen kan hålla koll på, vet vad jag kommer att säga eller göra.. för att jag tycker att det är kul.
Det är min personlighet, jag är verkligen sån. Jag underhåller inte fakta, jag har bara ingen aning om vad nästa sida innehåller. Vissa tycks inte fatta det. Tro man med vilje plågar andra av att vara annorlunda och knäpp. Jag vet att ingen förstår mig, men det är inte fören det kommer små viktePeters som måste förstå. Som måste sätta mig i fack och kunna säga "jaha, sån är hon" Men jag är ingen sån, ingen hon, ingen något. Jag är jag. Jag vill inte att du förstår, fattar du det. Jag vill inte vara en öppen bok som du, om jag ens hade kunnat. Du är inte min vän. Du är bara en sån där person jag var påväg att acceptera, men som bara föll och jag har inte ens lust att vara din ledare. Men någon gång, kanske du kommer att lära dig att se längre än din egen spegelbild. Men den personen till att lära, är inte jag. Du bara för mkt enegi just nu, som jag så verkligen inte har.

Jag vet att skriva på bloggen är det fegaste man kan göra. Men jag är feg så in i benmärgen, om någon har velat påstå något annat. & dessutom fattar du ju tydligen inte hintar.

 

Äääh. Strunt. Sätt mig bara inte i fack. Jag får inte plats. Andnöd. Tro inte att du känner mig. Tro inte att du vet. Tro inget. Ah. Frustration. Folks knäppa ord.




Sova tidigt idag. Per pahlm & event eng. imorgon. Vet inte ens vem han är, ¨å hon är rörig. Äh.




Grinblogg.


Modig

Min modiga ängel.
Jag vet, att det gör skrämmande att kasta sig ut där, utan att veta om någon tar emot en.
Jag vet, att det gör förbaskat ont när man slår skallen i asfalt, när ingen fångar en.

Min modiga ängel.
Jag vet, hur full amor blev och hur snett han skjuter sina pilar.
Jag vet, hur missförstånd till och med kan knäcka äkta kärlek.

Min modiga ängel.
Jag vill ge dig höst solen. Jag vill fylla ditt hjärta med sommar och värme.
Jag vill vira in ditt hjärta i skumgumi, så att det aldrig brister.. än om du faller.

Min modiga ängel.
Jag vet, att tiden inte räcker till och stegen tillbaka känns mindre tunga.
Jag vet, att man vill ha svar och mening. Men allt är inte menat att ha en mening.

Min modiga ängel.
Jag vet, att det är svårt att resa sig, med en sprucken skalle och ett brustet hjärta.
Men när du gör min ängel, titta inte tillbaka, lyssna inte på rösterna som viskar i ditt öra.
Res på dig, min ängel. För där ben en gång brustit bryts dom inte igen.
Håll huvudet högt, min ängel. Tiden må inte läka alla sår helt, men idag kan de göra ärren nästan obefintliga.

Min modiga ängel.
Låt dina steg bli som blodspår i snön.
Titta inte tillbaka, leta inte fel, leta inte svar.
Leta efter bitarna, som en gång var du.

För, min modiga ängel. När vi tillsammans har hittat alla dina bitar,
ska jag hjälpa dig att pussla dig hel. Jag ska limma ihop alla bitar med superlim & tejpa din bild med gaffatejp.

För jag har alltid hållt din hand, alltid delat din sorg.
Så min modiga ängel, om vägen känns meningslös och världen är orättvis..
..så gör det för mig. För varje steg du tar tillbaka, skär det lika mkt i mig, som i dig, min ängel.



Min modiga ängel. Kom och hjälp mih smälta is. Kom och strö socker på socker och inte salt i dina egna sår.









Det är lite svårt. Ibland när min ängel är så långt bort. Det är svårt, när det man alltid sett som trygghet spricker. När hon är den ända som andats samma syre som mig.

En gång i tiden, var min födelsedag helig. Det här året, höll jag själv på att göra den helt obefintlig. Göra mig själv obefintlig. Strö salt i mina egna sår, & kunde det inte vara behövde det inte vara alls.
Denna hösten kommer att bli tuff och även om det är bättre nu, vet jag att det inte kommer att bli helt bra. Inte som det var, för problemet har inte försvunnit.
Vill bara blunda. Se en annan morgondag, än den jag vet kommer att komma .

Tack för vänner, som ser mig när jag inte ser mig själv. Tack för vänner, som minns min födelsedag, när jag mot all förmodan höll på att glömma bort den.

Jag vet att jag kommer att bli okej. Jag vet. För jag bestämde mig att aldrig gå ner för den gatan igen, aldrig undra varför igen, inte kräva svar eller mening. Leva för något större, där jag slipper veta varför, slipper se saker jag så desperat försöka att se.


Det är skola imorgon. Maja Gullstrand & en lektion där man bara får prata engelska. Det är inte så roligt.
Har haft dator i två dagar nu. Vi hade kul & han har nog inte haft så roligt innan.

Godnatt.

Tredje oktober, tvåtusennio

Hjärnstopp, hjärndöd, hjärntvättad.

Låt mig få andas. Låt mig slippa dina släpande steg bakom mig och din fuktiga andedräkt i mitt öra.
Lyssna.. när jag skriker, slår gaffeln mot glas. Dröm dröm dröm. Du är bara en dröm. I drömmen.
Jagvet.jagvet.jagvet.

Iskall blek hud & rosenröda läppar. Kyss mig som törnrosa, så kanske jag äntligen vaknar.


Hade en härlig dag igår & kommer att ha en härlig dag idag.

Igår; Städade lite på morgonen. Kom Mary på brunch. Kreativa vi, gjorde banan pannkakor & hallon pannkakor. Riktigt gott. Fick en härlig start på dagen. Har saknat Maria & Angelica stunderna. Det finns få som känner mig som hon. Få som verkligen lyssnar på vad jag säger, som hon. Välbehövliga timmar.

Pluggade, städade & lullade runt. En sån där ingentingpassarimingarderobjagkännermigsomenflodhäst&jagvillintegåutanfördörren-dag. Men tog mig i kragen efter en åkttur på Bettan med paps.

Anlända till Annemay & Amanda vid halv 7tiden & vispade vaniljvisp :) . Sen vinglade folk in allt eftersom & fylde lägenheten precis lagom.
Höstmys.
Äpplekaka & vin. Mer vin för vissa.
Super mysig kväll. Behövde i höstens kalla vindar.



Idag; Sov länge. Fördrev morgonen med vardagsrums-U2-konsert med pappa & har pluggat resterande tid av dagen. Nu är det dags för familje middag (mamma har försökt få bort mig från köksbordet de senaste 10minuterna)
& sen ska jag ta & åka bort till Frida för en behövlig mys kväll ! Längtar. Ska bli så skönt att bara ha en Angelica & Frida kväll. She's the one and only in my life. För hon lyssnar.


Godkväll, gott folk.
Kärlek.


RSS 2.0